Felens Morfologi Morphology of Errors
Installation, 2020
Produced with the support of Art Lab Gnesta, Swedish Arts Grants Committee, Iaspis and Helge Ax:son Johnson
With special thanks to: Adam Adobati and Hans Rydberg (Naturskyddsföreningen Daga-Gnesta), Savita Avicienna, Adrian Roche and Danika Tavora (Earth CoLab), Rod and Chris Mulvey, Henrik Jönsson, Colin T.Clarkson (Cambridge University Library), Rosalind Grooms (Cambridge University Press Archive), Anne Thomson (Newnham College Archive), Anna Lantz (Hagströmerbiblioteket), Marco di Bella (Associazione Culturale Mali Caratteri), Maura C Flannery.
Utställningen Felens morfologi bygger på ett flerårigt arbete där konstnären Malin Franzén intresserat sig för kunskapssökande processer inom områden som botanik, boktryck och naturvård, och själva gestaltningen av dessa resultat. Sedan 2018 har hon återkommit till Art Lab Gnesta, och rest till Goa, Indien inom ramen för vårt projekt Swamp Storytelling för ett samarbete med den indiska forskargruppen Earth CoLab. De nyproducerade konstverken som utgör utställningen zoomar in på de “fel” som uppstår i denna typ av processer, de erbjuder en större bild och bibehåller spänningarna i sökandet efter svar. Här undersöker konstnären deras egna inneboende kvaliteter och logik, deras form och relationer.
På ramar av rodnat alträ hänger stora tryck av digitala glitchar. De har uppstått under digitaliseringen av en bok om illustrationer i örtaböcker från renässansen, en tid då representationen av naturen blev mer sanningssökande. Hur de digitala glitcharna, “felen”, uppstår vet ingen riktigt. Vissa av trycken är målade med träskbläck kokat på växter och bär funna vid Marksjön strax utanför Gnesta, i former som på olika sätt representerar var växterna plockats.
I en video ses konstnären tillsammans med Earth CoLab i Goa när de tillsammans testar olika metoder att observera naturen omkring sig, bland annat genom att lägga bladmetaformoser - ursprungligen en tanke från Johan Wolfgang von Goethe. Precis intill videon kan besökaren slå sig ner på en kudde som påminner om de bokkuddar som ömtåliga böcker presenteras på i arkiv och museum. Fylld av sött hö från Marksjön, som hämtats in från en slåtter konstnären genomförde tillsammans med Naturskyddsföreningen Daga-Gnesta tidigare i höstas, vittnar kudden om konstnärens intresse för hanteringen av fel och restmaterial. Anledningen till att slå marken och forsla undan växtmaterialet är nämligen att låta platsen fortsätta vara ett fattigkärr med färre antal och mindre näringskrävande växter.
Genom rummen återkommer en mångfald av olika naturtryck som Malin Franzén producerat på platser som Marksjön, Palermo och Venedig, både ensam och i olika samarbeten med skolklasser och allmänhet. Intill en soptipp belägen vid en flodmynning i Palermo tryckte hon de växter som på grund av föroreningarna muterat för att fortsätta orka leva där. Det flera meter långa trycket presenterades sedan i stadens botaniska trädgård, men slets itu under en storm. Längs växthusets ena långsida och i garaget återfinns Marksjöns flora, som till skillnad från en klassisk flora endast presenterar växterna från just den specifika platsen.
Den kanske viktigaste följeslagare i arbetet har varit växtmorfologen och filosofen Agnes Arber (1879-1960) som genom sin vetenskapliga karriär höll fast vid en förundran inför naturen och idén om att vi inte kan veta allt. Som kvinna släpptes Arber inte in universitetets forskargemenskap på samma villkor som män, hon var “fel”, och fick upprätta ett eget laboratorium i hemmet. I utställningens lilla sal - och kuriosakabinett - kommer vi litet närmare Arber, efter konstnärens besök i huset i Cambridge där hon bodde och arbetade, och ett nybyggt labb en bit bort där ett arbetsrum döpts efter henne. Den mångfald av kopplingar, impulser och uttryck som presenteras här talar väl med Arber: utställningen ger dem en temporärt fixerad form, men egentligen är de som all kunskap - undflyende.
Caroline Malmström, Curator Art Lab Gnesta
